Som den ålderman jag är, så funderade jag under min ensamma bilresa upp till Stockholm, om jag som 37 åring, skulle stå ut i havet av (vad jag fantiserade) unga, energiska ungdomar. Men jag stod inte ut alls. Ha ha, inte på något dåligt sätt, utan på ett härligt sätt snarare. Comic-Con liksom verifierar mig som nörd. Ger mig en inblick i mig själv. Vad jag drömmer om, vad jag älskar och vad jag framförallt vill förkovra mig i. Nördighet helt enkelt!
Trots att Comic-con (gamex) funnits ett par år, så har det aldrig blivit av. Antingen har det varit familj i vägen, eller så har jag tänkt mig själv inte vara ung nog för att ”platsa” arenan, eller så har jag helt enkelt inte tänkt på det. Men i år så tänkte jag att jag åtminstone skulle besöka mässan. Först och främst utan ”taggningen” om att vara från Nördliv. Utan bara gå som mig själv. Upptäcka saker, fenomen och dregla över samlarobjekt och comics.
Så på den vägen blev det; jag tog bilen min och for på min lediga dag upp till Stockholm. Tack och lov så mötte jag upp mina härliga Nördliv vänner, Robb och Carl, så helt ensam var jag inte på plats.
Comic-con är ett fenomen i sig självt, som fyller en plats för många långt över vad man vid första anblick tror. Du kan vara den du både är och vill vara samtidigt. Och ingen dömer dig för det. Du kan förkovra dig i ämnen och saker som på många andra platser skulle ses som rentav ”töntigt”. Men här är det accepterat och framförallt helt okej.
Jag köpte mig förvisso inte mycket; blev bara två små Fallout bobbleheads. Men ändå så gav det mig mersmak inför nästa år. Dock hade jag valt att åka på fredagen av olika skäl; mest pga familj, men nästa år blir det nog lördag, då jag vill hinna gå på vissa paneler, som jag denna gång inte kunde gå på.
Här kommer ett utdrag av några av de bilder som togs när vi besökte Comic-con. Vem vet, kanske du ser dig själv där nånstans? 😉
Nästa gång blir det förmodligen under Nördliv baneret, tillsammans med mina kära nördlivvänner; så håll utkik då vetja!
