Återigen träffar vi på en Troma film, och splatter och gore blir ledsagare under lucka fjorton. Och som beskrivet i inlägget från 30 nov så representerar den bra en film som verkligen kan dela publiken.
Jag har nämnt filmbolaget Troma minst två gånger i mina tidigare texter och det fick mig att tänka på vad jag tycker är deras bästa filmer. Det finns en bunt. Många känner till deras radioaktiva superhjälteskapelse The Toxic Avenger och dennes debut från 1984. Sedan dess har Toxie fått fyra filmer, en animerad tv-serie, serietidningar, tv-spel, actionfigurer och gästframträdanden i flertalet andra filmer (oftast från Troma).
Men självklart har de släppt och producerat mängder av andra filmer också. Min favorit är metafilmen Terror Fimer. En film som handlar om en filminspelning på Troma medan en mördare går lös på och runtomkring inspelningsplatsen. Den följer mer gialloregler än slasherregler vilket passar det hela perfekt.
I Terror Firmer håller Troma på att spela in nästa del i The Toxic Avenger-serien, det råder totalt kaos på inspelningen eftersom…ja, eftersom det är Troma! Folk har sex vart de känner för det, springer omkring nakna, springer runt i diverse kostymer eller bajsar ner sig offentligt.
Detta är ganska intressant för bolagets ena grundare, Toxies skapare och filmens regissör – Lloyd Kaufman – är en ganska strikt och väldigt ordentlig man bakom scenerna. Det är känt att han skrikit på folk som betett sig larvigt och oseriöst på inspelningsplatser. Särskilt med tanke på hur stressigt och pressande det kan vara på en inspelning. Det finns faktiskt ett par fullängds ”making of” – dokumentärer från inspelningen av ett par Tromafilmer. Dessa är ovärderliga för filmintresserade och kan lära en mycket som inte lärs ut på skolorna och som endast svettig och skitig erfarenhet kan få en att uppskatta och förstå. Den som handlar om Terror Firmer heter Farts of Darkness (2001) (ja, namnet kan verka oseriöst men innehållet är otroligt) och finns att se gratis på en av Tromas Youtubekanaler. Den är nästan tre och en halv timme, men det känns kort när man ser den. Jag vill även snabbt rekommendera All the Love You Cannes! (2002) som handlar Tromas närvaro och behandling på filmfestivalen i Cannes, Frankrike – mycket intressant och ger ett unikt perspektiv på industrin och dess behandling av indiefolket.
Tillbaka till Terror Firmer.
Öppningsscenen är förmodligen en av de bästa jag någonsin sett. Den är så överdriven och satt till svenska Entombeds punkiga version av den klassiska sången Amazing Grace att jag inte glömt hur jag reagerade när jag såg den första gången som ung tonåring – jag var så chockad! Så till den grad att jag faktiskt stängde av filmen efter öppningen. Min oerfarna hjärna visste inte vad den skulle göra med vad den precis bevittnat (senare samma år såg jag Cannibal Holocaust (1980) och reagerade på ungefär samma sätt), men efter att ha smält det någorlunda så fortsatte jag titta. Det var en av de mest bisarra och udda filmer jag någonsin sett. Den klippta versionen (som också finns på Youtube) är fruktansvärt underhållande i sig även om de klippt bort några av de bästa scenerna. Men Lloyd själv dyker upp i ena hörnet av bilden innan eller under dessa scener och förklarar vad som klippts bort och varför – ett helt nytt lager av komedi kommer fram jämfört med den fantastiska oklippta versionen som finns tillgänglig på DVD.
Även i denna film dyker det upp en del nu mer eller mindre kända ansikten. Håll till exempel utkik efter Joe Lynch (Wrong Turn 2 (2007), Everly (2014)) som ” Clothespins Boy” i bakgrunden på i stort sett alla ensemblescener. Porrstjärnan Ron Jeremy (känd för…sina stora…ja) har en liten men ack så viktig roll som är lagom störande! Huvudrollsinnehavarna – Will Keenan (Tromeo & Juliet (1996)), Trent Haaga (som regisserade Chop (2011) som Keenan spelade huvudrollen i) och Alyce LaTourelle (som dök upp i ett par grejer utöver Terror Firmer men vars filmkarriär dog ut rätt snabbt efter detta) gör ett otroligt jobb med sina karaktärer. I en så fullständigt galen värld som filmen ger oss krävs det ett par sympatiska och mer rättframma karaktärer att ty sig till, vilket dessa skådespelare lyckas med galant (kom ihåg att Tromafilmer inte alltid har särskilt hög standard på det dramatiska). Och icke att förglömma – Lloyd Kaufman själv spelar en av huvudrollerna som den blinde regissören Larry Benjamin som försöker styra hela det sjunkande skeppet som är en Tromainspelning i en Tromafilm. Det blir inte mycket mer meta än så. Kanske om Christopher Nolan (Memento (2000), Inception (2010)) regisserat den. Lloyd gör ett bra jobb måste jag säga och tydligen var det ibland svårt att avgöra om de utbrott han hade var på riktigt eller en del av filmen; enligt Joe Lynch.
Även Charlotte Kaufmann, Lloyds dotter (som idag är regissör), dyker upp i en mindre roll och gör ett väldigt bra jobb för en barnskådespelare, särskilt på en film som denna.
Jag vill verkligen pusha den här filmen för den är fantastisk på så många sätt och vis. Den är självklart lite udda jämfört med vad folk vanligtvis kanske ser. Men den här är ett bra steg för de som vill doppa tårna i splattergenren och samtidigt ha en intressant gialloinspirerad story som driver blodsprutet framåt.
En väldigt kul och over the top meta splatterfilm som definitivt förtjänar att ses om och om igen.
Den fick dessutom serietidningsbehandling för ett antal år sedan som kan vara värd att ta en extra titt efter om man redan är ett fan av filmen.
