The Surge 2

En bit in i framtiden, när människa har börjat korsas med maskin, så befinner sig metropolen Jericho City i kaos. En sjukdom har börjat sprida sig och ett våldsamt kaos har utbrutit på dess gator! Det är en hård och hjärtlös värld där den starkes rätt råder, som The Surge 2 kastar in oss i.

Det första som händer när spelet börjar, är att vi ser ett stort flygplan, samtidigt som en röst kommer med frågeställningen om huruvida maskiner som skapas för att efterlikna människan så mycket som möjligt, kommer att misslyckas och bli defekta eller inte? Plötsligt så smäller det till och panik tycks utbryta på planet, som sedan störtar mitt i en stad. Vi presenteras sedan för den för RPG spel bekanta “karaktärseditorn”. Här får vi välja vad våran karaktär har för kön, hur denne ser ut och så vidare. Vi får även bestämma vad karaktären har för bakgrund, det vill säga: av vilken anledning är vi ombord på flygplanet. Jag valde att spela som en vapensmugglare, som vill undersöka sina affärsmöjligheter på annan ort.

Efter detta så klipps det till hur våran karaktär vaknar upp i vad som verkar vara ett rum i ett sjukhus. Vi får dock reda på att det här snarare är ett fängelse och att det har gått en tid sedan vi störtade med flygplanet. Vi ska således slå oss ut genom fängelset, för att bekanta oss med stridssystemet, lära oss att här överlever bara de mest hårdnackade individer, har du inte vad som krävs så dukar du under på två röda! Lär man sig bemästra detta, eller om man bara tålmodigt härdar ut, så kommer man tillslut till karaktärens flykt ut ur fångenskap. Där får vi reda på att vi befinner oss i en plats som heter Jericho City, en stad omringad av en stor mur, där det praktiskt taget råder ren anarki. Något typ av virus har brutit ut, plundrare har tagit över gatorna och de är inte rädda för att låta förbipasserande få möta sin skapare i förtid. Mitt i allt detta så hamnar du även i ett öppet krig mellan två bröder: Brother Eli och Little Johnny. Båda två verkar se sig som någon slags frälsare till folket. Brother Eli vill att hans bror ska möta sin död via dig och när du har tid över, så finns det även lite annat löst folk som vill ha din hjälp. Men det är lätt att glömma sådant här, när de största fokuset man har är att inte tappa sin koncentration på fienderna, ett litet misstag är allt som behövs och sedan är man praktiskt taget tillbaka på ruta ett.

Alla du möter på gatorna vill slå ihjäl dig och det spelar egentligen ingen roll vilken svårighetsnivå det står angivet ovanför deras huvuden. Alla är lika dödliga om du blir för vårdslös i ditt hackande. Focus Home Interactive vill med The Surge 2  skapa ett hardcore spel för hardcore spelare, vilket är mycket tydligt. Dels genom att det verkligen är livsfarligt att gå genom gatorna, hotet att gå sin död till mötes är där så fort man möter en fiende. Det märks också genom att det inte har lagts någon större möda i storyn. Det finns förvisso ett skal av berättande, men det tjänar bara syftet att spelaren ska bege sig ut på de dödliga gatorna och möta gradvis dödligare fiender. Vi kan öka på våra chanser genom att uppgradera oss. Här rättfärdigas det köttiga våldet med att du inte “bara” ska hacka ner fienden, för att få tillgång till dennes vapen eller utrustning. Nej är det så att du tänker: “Det där vapnet skulle jag vilja ha!”, Ja då måste du såklart skära av den arm som vapnet är fäst vid och sedan plocka upp det från marken. Jag måste säga att det är en fyndig detalj av skaparna och hur tveksamt det än låter, så är det ganska tillfredsställande att lemlästa fiender i spelet!

Uppgraderingen sker i en så kallad Medbay. Det är som en kompakt telefonkiosk som man lägger sig i (dessa fungerar även som checkpoints i spelet). Väl inne så kan man få sin karaktär att öka i nivå, uppgradera och skapa utrustning, vapen etcetera. Man ska även kunna uppgradera sin hälsa, uthållighet och batterikraft. Det har jag inte kommit underfund med hur man gör…. Jag trycker på Modulepoints som dessa kategorier tillhör, men ingenting tycks hända. Nu ska jag vara helt ärlig och säga att denna meny är mycket rörig och luddig. Jag kommer på mig själv med att trycka på måfå och bara hoppas på det bästa, för hur många gånger jag än försökt, så lyckas jag inte läsa mig till hur eländet fungerar!

Utseendemässigt så ser spelet helt okej ut. Det är definitivt inte fult, men skaparna ska samtidigt inte hoppas på att vinna några skönhetstävlingar heller. På det stora hela så kommer jag inte riktigt överens med spelet. Jag anstränger mig å det yttersta att bemästra det, ibland så är jag mycket dödlig partner till mina fiender i denna dödens tango och ibland så dukar jag under innan jag ens hunnit presentera mig. Jag kan inte skylla på kontrollen… Jag var förvisso tvungen att byta från mus och tangentbord till handkontroll, men för vana hack and slash spelare så är det inga konstigheter; två knappar för anfall, en för försvar och ett tryck med spaken siktar in karaktären på vald motståndare känns lite som branschstandard. Mitt problem ligger i responsen när det kommer till anfall, jag tycker det tar en evighet för min karaktär att skrida till verket. Oavsett om jag har ett lätt eller tungt vapen! Jag vet inte hur många gånger jag dött på grund av min karaktär tycks behöva ta sats vid varje slag, som då ger öppet mål för mina motståndare att meja ner mig innan jag hinner utdela ett enda slag. Ibland tappade jag fullständigt humöret på detta och bestämde mig således för att springa istället, vilket fungerar. Är fienderna spelaren för övermäktig så kan man alltså ta till flykten… Tyvärr ligger mycket av det som ska göra spelaren starkare i att slåss mot fiender, så detta är ingen hållbara taktik i längden.

Nej, när jag spelar ett RPG så vill jag ha en skapligt öppen värld, men framförallt vill jag ha ett tempo som låter mig upptäcka saker i min egna takt och själv välja när jag vill hoppa in i bataljer. The Surge 2 tvingar in spelaren i kamp och en öppen värld att utforska är bortslängd för att vara designad mer som en klassisk bana. Döda fienderna eller dö själv, du får behålla prylarna du hittar på vägen, men fienderna kommer dyka upp igen, varje gång du dör, eller om du kommer tillbaka efter en liten stund!

Allt handlar tillslut om att springa gata upp och gata ner, försöka att hacka ner fiender och att inte bli nerhackad själv. Jag vill ha mer än så, för som det är nu så tycker jag det blir alldeles för enformigt.