Predator: Hunting Grounds

Svetten tränger sig fram ut porerna, medan du frenetiskt försöker ta dig fram till fiendelägret – allt medan en Predator hela tiden känns av. Iakttagandes på avstånd, väntandes att förinta dig och dina medsoldater. I djungeln finns verkligen bara två lagar känns det som… att överleva, och att undvika skrattet (och sedermera eldstriden) med rovdjuret som gömmer sig i trädtopparna. Frågan är bara om spelet kommer ur matchen helskinnad, eller om det snarare är du som är skinnad…

Någonstans gömmer sig din motspelare – ensam men stark. Det gröna blodet går säkert lika snabbt i hans vener, som det röda i våra. För marinsoldaterna är det uppdraget som gäller först och främst, även om ett par välriktade skott in i Rovdjurets mask inte skulle skada, allt medan spelaren som är Rovdjuret snarare tänker ut strategier i hur den lättast river ur huvud och ryggrad på dig. Allt för att få de där läckra erfarenhetspoängen, som konstant ökar ju längre soldaterna överlever. Visst kanske man trodde att det skulle vara till rovdjurets fördel, men nog tusan är det jämnare än någonsin!

Predator: Hunting Grounds är så ovanligt som en asymmetrisk shooter, som faktiskt fungerar! Det konstanta lagarbetet mellan soldaterna (även kallat ”Fireteam”), och Rovdjurets frenetiska nötande av de tidigare nämnda munsbitarna som är ett elitförband gör att detta inte bara skapar strategi parat med högt tempo… det gör det förbannat bra rentav. Sen att allt är försatt i svettiga djungler, i tonerna av originalfilmens ljudspår, gör det hela bara än mer stämningsfullt.

Matcherna är korta (15 minuter) och allt medan man spelar, så ökar belöningen på båda sidor. Rovdjuret kan inte bara njuta av värmesyn, den kan långsamt men säkert försöka ta ut en soldat i taget, bara för att dels se de övriga panikartat försöka överkomma problemet med att vara reducerade, men också mer lämnade åt sitt öde. Men samtidigt, så kan soldatteamets olika personer inte bara utrusta sig med olika ”perks”, som ger fördelar under striderna (från att kunna peka ut Rovdjuret bättre, ha större magasin eller bättre skydd), men kan även gå upp i nivå, för att så småningom öppna upp olika klasser, som ger ytterligare fördelar (och nackdelar). Om det så är en Scout (som lättare kan upptäcka Predatorn, men också vara svagare) eller Support som har betydligt mer hälsa, men är långsammare. Ja, balansen sett till karaktärerna man spelar som är oväntat balanserade, även om spelets AI, d.v.s. de fiendesoldater som finns i läget och här och där i djungeln – de kan komma i vägen mer än ett sätt. Inte nog med att de svärmar elitsoldaterna oftare, då Rovdjuret kan göra sig osynlig; de gillar att komma i vägen extra mycket. För att inte tala om att de ”spawnar” in lite väl mycket genom spelet, om alarm går, eller om ”Fireteam”-gänget ska fly banan. Visst fungerar det bra nog, men det blir ibland övermäktigt att både slåss mot fiendesoldater, samtidigt som en Predator gömmer sig uppe i träden – redo att spränga dig till småbitar.

”- Yoooohoooo! Här är lilla jag!”

För oss så var det det dynamiska spelsättet, där elitförbandet alltid ges olika uppdrag och sedan ska undfly banan med helikopter (för att vinna), kontra Predatorns frenetiska sammanstötningar, där han/hon testar våra gränser som verkligen visar varför detta oväntat nog är ett så beroendeframkallande spel. Visst har det varit aningen bökigt vid anslutning med andra vänner innan matcher – då vissa inte fått inbjudan, men när väl spelet gått igång, så har det egentligen inte varit några problem alls.

Ronderna är någorlunda korta och intensiva, och leder intuitivt spelarna att köra tätt ihop, hoppandes att inte bara klara uppdraget, men också att lyckats pricka den där luriga Predatorn med ett par välriktade skott. Sedan att den ensamma spelaren som är Predator också måste lägga strategier, och använda de vapen och verktyg som den har till fullo, visar verkligen hur väl utvecklarna faktiskt lyckats med detta spel.

Med både mus/tangentbord och handkontroll känns det slipat, responsivt och välgjort. Där framförallt anpassningsförmåga står högt i kurs. För inte nog med att spelet optimerats bra för datorer av olika slag (utan att tappa flärd i sitt utseende), det duger alldeles utmärkt på konsoler, där till och med crossplattforming finns för att spela över gränserna. Crossplattforming funkar för övrigt utan problem… bara att ansluta till en Quickmatch och sedan invänta spelare, oavsett vilken plattform de sitter på. Smidigt och enkelt.

Predde har lagt sin sista potatis!

Ja, visst finns det mer att gå in på – Predatorns (och Fireteams) arsenal och klasser som vecklar ut sig, de sköna animationerna och den härliga audiovisuella upplevelsen. Hela upplevelsen träffar rätt så många gånger, att spelare oavsett erfarenhetsnivå ändå finner spänning och tillräcklig mängd utmaning oavsett hur ronden går.

Självklart hade vi gärna sett att AI:n förädlats mer, samt att kanske även ett singelspel inkluderats. Men spelet gjorde om mig från en skeptiker till ett fan istället på ett sätt jag verkligen inte räknat med. Utvecklarna har på riktigt utnyttjat alla de saker som gör Predator, eller Rovdjuret det det är, utan att hoppa över något, bara för att det inte funkar med spelläget. Jag hade gärna sett fler banor än de som finns i nuläget – men då man väljer startplats på kartorna innan matchen startar, så får man ändå en skön variation. Visst vill jag gärna se banor i andra typer av miljöer, kanske stadsmiljö (som i Predator 2) eller varför inte mer varierad terräng, men på det stora hela räcker det gott och väl.

Nej, precis som att det goda Rovdjuret använder dig som trofé, så blir det lätt för mig att ge spelet en trofé. Detta är definitivt en genre som inte passar alla, för ärligt talat gör det sig bäst i goda vänners lag, och alla kanske inte har fyra extra vänner att dra in när som helst (det går dock minst lika bra att köra med två eller tre soldater om man vill), men trots det så är det i sanning ett underbart spel som leder till spännande sessioner, där alla soldater vaksamt kikar efter en galning uppe i träden, redo att döda dig brutalt. Och samtidigt njuta av det…

Ps. på Epic Games Store ligger priset enbart på 279 kronor, vilket verkligen gör att spelet är svårt att blunda för! Ett litet tips för PC-spelarna.