NieR: Automata

NieR: Automata är ett expansivt action RPG utvecklat av PlatinumGames och utgivet av Square Enix. Det är uppföljaren till NieR (2010), som i sig var en spin-off från Drakenguard-serien. NieR: Automata är ett actionspäckat äventyr och en mix av allt möjligt. Ett recept som oftast faller platt, men NieR: Automata har det där lilla extra. Kanske även mycket mer än så.

Berättelsen

Vi slungas in i en post-apokalyptisk värld där mänskligheten har flytt till månen efter att utomjordiska maskiner har invaderat jorden. Då och då sänder människorna ner androider, en styrka vid namn YoRHa, på uppdrag för att strida mot robotarna i detta till synes oändligt krig. Det är under ett sådant uppdrag som vi först bekantar oss med 2B, som är huvudkaraktären i NieR: Automata. Därefter följer vi 2B och hennes kompanjoner som man får träffa på under tidens gång, bland annat 9S som dyker upp rätt snabbt i prologen för att hjälpa till. Något man fort märker är att de olika modellerna visar olika beteenden. 2B är mer lugn och sansad jämfört med 9S som visar ett mer humant emotionellt beteende. 2B och 9S skickas på uppdrag efter uppdrag där det bland annat avslöjas att maskinerna börjar utveckla känslor, samt händelser som leder till en större attack utfört av YoRHas trupper. Det är en oerhört invecklad story som kan vara lite svår att följa. Även om NieR: Automata är en uppföljare så behöver man inte ha spelat föregångaren eller någon av Drakenguard-spelen för att hänga med i spelet, då Automata känns mer som en spin-off än en direkt uppföljare. Men för de som är intresserade kan det tåla att nämnas att NieR: Automata tar plats efter NieRs fjärde ending, dock flera tusen år efter.

Det är en rik ’lore’ som kan utforskas i denna värld.

Trots att det är svårt att få grepp om historien, vilken kan vara lite förvirrande och kanske ibland osammanhängande, så är den inte helt fy skam. Det finns massor av sido-quests som tillägg till main storyn vilket gör att man kan spendera massor av timmar i NieR: Automatas värld. En genomgång kan ta ungefär 30–40 timmar och med fem olika avslut, varav alla har en extra pusselbit som sätts på plats. Det finns goda skäl till att spela om för en ny upplevelse. Om du inte lockas av storyn så kommer spelets gameplay möjligen vara körsbäret på toppen av kakan, för det är här NieR: Automata visar vart skåpet ska stå.

Gameplay

Att beskriva NieR: Automata är en utmaning i sig. Det är en mix av olika genrer och när andra spel misslyckas att kombinera dessa så står
Automata som en vinnare. Redan under de första minuterna i spelet har du gått från att kontrollera en farkost a la shoot ’em up till att slå sönder maskiner i närkamp a la Bayonetta. Kameran skiftar även väldigt ofta mellan ett tredje-person action RPG mode till en sido-skrollande platform typ av gameplay. Det fina är att det faktiskt fungerar. NieR: Automata är extremt underhållande att spela.

Ett tips för att förbättra upplevelsen om du spelar på PC är att införskaffa en gamepad ifall du inte redan har en. Det tog fem minuter för mig att koppla in min PS4-kontrol det kändes helt enkelt inte optimalt att spela med tangentbord och mus. Detta är visserligen inte konstigt, då många spel i denna kategori flyter på bättre med en gamepad.

Du har fyra olika vapen till ditt förfogande: long sword, short sword, bracers och spear, och du kan alternera mellan dessa för att få in kraftfulla attacker mot fienderna. Ett bra ’target’-system och en dynamisk kamera gör att dina olika kombinationer av attacker flyter på riktigt bra. Du kan slåss i närkamp samtidigt som din lilla robot-kompanjon, din Pod, skjuter projektiler mot fienden, och variationen av gameplay i spelet gör att du aldrig riktigt tröttnar.

Likt de flesta spel med RPG-element tjänar man XP och pengar efter varje fiende som faller vid dina händer. Att gå upp i level ökar din attack power, defence, samt att du får mer HP, och dessutom använder man sig av Mikrochipps för att skräddarsy sin karaktär. Dessa får man som drops av fiender men kan även också köpas i butiker runt om i världen. Olika Chips har olika attribut och installeras i ett begränsat antal. Vissa Chips kanske enbart förändrar vad som visas på skärmen medan andra Chips kan ge mer fysiska attribut. Det är helt upp till spelaren själv att hitta något som passar.

Avsaknaden av auto-saves kan vara väldigt frustrerande och höjer svårighetskurvan någorlunda. Tyvärr använder sig Automata av ett manuellt savepoint-system vilket även hindrar dig från att spara under vissa situationer. Det finns dock en poäng med detta system, även om kan kännas frustrerande och utdaterat. Likt Dark Souls är det nämligen straffbart att dö, eftersom du förlorar både XP samt att du behöver hämta tillbaka dina items där du senast dog efter ett misslyckande. Fienderna kommer även tillbaka.

Känsla

Det finns en märkbar melankolisk känsla genom spelet vilket på ett konstnärligt sätt syns i grafiken. NieR: Automata är väldigt japanskt, oerhört vackert, med en viss depressiv ton. Varje nivå är detaljrik med stilfulla post-apokalyptiska bakgrunder och den dynamiska kameran gör det enkelt att ta sig omkring med ens karaktär. Beroende på hur bra din dator är så kan det finnas några märkbara framerate drops, men bortsett från detta finns det inte mycket att klaga på när det gäller det visuella. Detta kombinerat med ett fantastiskt soundtrack gör spelet till ett mästerverk. Kompositören Keiichi Okabe, som även skapade musiken till första NieR, är tillbaka. Spelets soundtrack är fenomenalt och det sätter verkligen tonen samt känslan i spelet.