Factorio

Ni vet den där känslan man kan få ibland. Den där som säger “det här hade kunnat göras effektivare”. Detta är Factorio i ett nötskal… Fast insektshotet hjälper självklart också till med motivationen.

Du har kraschlandat. Något hände där uppe i rymden med ditt rymdskepp och du måste nu ensam arbeta på att ta dig hemåt. Planeten du har landat på har gott om råvaror såsom kol, järn, koppar, uran och sten… och självklart elaka insekter som hatar allt du står för. 

Jag vill vara öppen med att Factorio är ett bra spel, ett riktigt bra spel, men för att undvika förvirring kommer här en liten disclaimer. Factorio är inte för alla, vilket är sant för jättemånga spel om man tänker efter, men stämmer in extra bra på just Factorio. Det handlar inte om att du måste vara hardcore eller en “jättetuff gamer™” för att tycka att spelet är kul, men ibland känns det som att du spelar Microsoft Excel. Satisfactory är också ett bra exempel på denna genre av Automation spel, om du vet att det faller dig i smaken är det bara att vara redo med plånboken. Med det sagt, låt oss genast hoppa in på det som är bra. 

Gameplay

Från start har du inte mycket mer än några stenugnar, lite trä och din trogna Pickaxe. Med denna kan du få upp tidigare nämnda råvaror ur marken. Dessa kan du förfina till användbara material och materiel. Du kan bara förfina ett material i taget, men du kan sätta flera i kö. Så långt är det enkelt, men utmaningen kommer in när du öppnar upp forskningsträdet. För att forska fram något behövs science packs. Science packs tar väldigt lång tid att skapa, men man måste också räkna med tiden som man behöver för att skapa materialen som behövs till själva science packet. När man sätter dessa i ett labb används de som en resurs och för forskningen framåt. Låt oss säga att det tar 5 sekunder totalt att skapa ett science pack och att du behöver 20 stycken. Efter detta behöver du sätta in dem i ett labb. Labbet forskar upp ett science pack var 10:e sekund. Efter lite matte ser vi här att det tar dig 20 MINUTER att bli klar med ETT forskningsområde! Detta förutsätter också att du redan har tillgång till alla råvaror och har byggt ett labb. Lägg också till att de flesta forskningsområden behöver 10-50 stycken science packs, ofta med olika färg, och därför också med andra grundmaterial. Längst ner på vetenskaps-trädet finns självklart det du behöver för att bygga en raket och ta dig bort från denna insekts-infesterade planet. Det är här den köttiga automatiserings biten av spelet kommer in, det faktiska spelet. 

Max lösning på oändligt med kol.

Till din hjälp kan du bygga fabriker. Dessa skapar automatiskt det du ber dem att bygga. Sedan kan en klo ta t.ex ett kugghjul och sätta det i en annan fabrik som slutligen skapar ett science pack. Dessa två funktioner, automatisering och forskning (för effektivare automatisering, självklart) är kärnan av Factorio. Ditt försvar som skyddar dig från insekter behöver ständigt ny ammunition. Sätt upp en borr, en ugn, en fabrik, några klor och en hel hög rullband så är saken biff. De där rullbanden förresten, vore det inte praktiskt om de skapades hela tiden? Du använder de ju hela tiden ändå. En fabrik till så är det klart, men då behöver du mer elektricitet. Men vore det inte effektivare att använda solpaneler? Detta fortsätter till oändligheten. Det blir dock större… mycket större. 

Vi snackar bilar med maskingevär på, eller varför inte en pansarvagn? Trött på att själv springa omkring och bygga saker? Skapa robotar som bygger åt dig! Håller råvarorna där du står påväg att ta slut? Bygg en automatiserad bas som tar upp råmaterialet med en tågräls till en annan fabrik där det förfinas, allt utan att du lyfter ett finger. Allt det jag har beskrivit är FANTASTISKT kul! Det finns en enorm tillfredsställelse i att slå igång din fabrik och bara se allt fungera och utvecklas. Det finns dock lite negativt här. Ibland måste du bygga om stora delar av din fabrik för att du inte vet vad som komma skall, speciellt de första spelomgångarna. Bygga nytt = kul, bygga om gammalt = inte lika roligt.

Insekterna avskyr all form av utveckling, eller rättare sagt den förorening den kommer med. Ju mer du förorenar, desto fler (och mer muterade) blir de. Ett riktigt roligt sätt att ständigt hålla insektshotet relevant. 

Presentation, grafik, ljud och multiplayer. 

Factorio har verkligen en egen stil. Allt har en sorts modern steam-punk stil, kanske inte så konstigt med tanke på att du kommer driva mycket med ånga. Fienderna kan kännas lite generiska ibland, och mutationerna bidrar oftast inte med mer än färg och storlek. Men som sagt, mest tid kommer du att spendera med din fabrik. Det finns många roliga rörliga delar lite varstans på det du skapar och allt är väldigt detaljrikt. Grafiskt sett ser det mesta bra ut på avstånd, men om du zoomar in lagomt mycket kommer pixlarna fram och det är inte jättesnyggt. Förvisso spenderar du inte så mycket tid nära marken, men hade gärna sett lite mer kärlek i de där fina detaljerna på tågen. Musiken är jättebra och har lagts till i den ständigt ökande låtlistan “pluggmusik”. Inte påträngande, men inte heller störande. Factorio har fantastiska verktyg för att skräddarsy din spelomgång; du kan ändra allt från hur mycket kol ska finnas på kartan till hur aggressiva insekterna ska vara. Detta erbjuds också i flerspelarläget. Flerspelarläget är helt underbart. Ni kan jobba tillsammans för att faktiskt försöka vinna spelet, eller skapa en lite halvdålig ammunitionsfabrik och gå på ett oheligt korståg mot insekterna! Det finns också lite PvP med olika regler, väldigt kreativt och roligt. 

Factorio har spenderat en lång period i Steams Early Access program, och det har det varit värt. 

Det finns så mycket att göra i Factorio att jag nästan storknar, och med kompisar blir allt bara bättre. Om detta är din typ av spel kan jag inte säga annat än att det är ett Bra Köp!

Min lösning på oändligt med kol.